Idag har jag fått lite distans till det som hände igår. Det har inte känts lika påtagligt även att det fortfarande ligger kvar. Det känns på något sätt som att det inte går att ta på det så samma sätt som igår och mycket hjälpte nog att jag klippte kortet och banden. Något som också har hjälpt är att jag umgåtts med Orren och Matatch idag. De förstår mig rätt så bra i det här och jag pratade en del om det med dem på vägen hem igår. De talar med mig om det på ett lugnande sätt och det är en förmån för mig att få ha dem jämte mig. Något som jag tror att alla känner igen är att när man saknar något, t.ex. efter ett läger så vill man inte vara ensam. När jag vaknade i morse så kändes det väldigt tungt, jag var verkligen ensam men ganska så snart så blev det kaffe när Orren kom hit för att skriva ut en rapport och en liten stund senare så gjorde vi tre lunch. Vi satt på innegården i solen och gottade oss för att sedan dra igång lite tentaplugg. Nu får vi nog erkänna att det inte blev så mycket pluggande, några timmar ändå, utan istället så bestämde vi oss för att dra ut en sväng på lite "geocacheing". Av sådant blir man hungrig och vi åkte hem för att göra mat.
Något väldigt roligt var att min gamle vän Rexan hörde av sig och berättade att han var i Lund. Rexan bor numera i Stockholm och jobbar som journalist. Vi hade mycket att prata om och det var verkligen roligt att få sitta ner en stund.
Nu så här på kvällen när jag sitter här ensam igen så kommer känslorna tillbaka lite. Några dagar till så kanske det har lagt sig lite till och jag kommer förmodligen att kunna leva min vardag på ett nytt sätt med andra rutiner. Det är ju egentligen det jag längtat efter och jag ser fram emot det. Det som jag dock aldrig kommer att kunna släppa är alla ni inom sku-sammanhang som gjort mitt liv så rikt!
