onsdag 4 mars 2009

Bastu med Tisdagsgruppen

Igår var det dags för veckans bastu med öl och lite filosoferande. Jag har tidigare haft lite svårt för att binda upp tid. Jag har på många, allt för många, sätt kunnat vara med överallt. Efter att ha dunkat huvet i diverse väggar, golv och tak så har jag kommit till insikt att jag inte alls har svårt för det. Faktum är att jag känner mig väldigt vilsen. Det är dags att komma på nu, tänker jag. Lätt att säga men svårare att inse att det är en verklighet som man levt i. Kan man säga att jag är besviken på mig själv? Det kan man nog inte göra. Visst finns det dumma saker man hittar på men de brukar ofta vara små. Något har gjort mig påmind om hur mycket detta har hämmat mig i mitt åldrande liv. Att växa upp har vissa problem med, även jag. För mig finns det sådant som man inte vill släppa. Det kan vara en trygghet för en själv och man driver det så hårt att man blir blid för det som faktiskt är viktigast för en i sitt liv. Jag har landat på en annan flygplats och har märkt att jag länge har levt ett liv som jag inte trivs med längre. Bastun har varit en påminnelse av hur mitt tankesätt om mitt eget liv har förändrats, mitt sätt att se på mig själv och hur jag numera tar mina steg. Det finns mycket man vill ha ogjort men hey, vad skulle man då ha för erfarenheter?

Jag vet inte vad detta handlar om egentligen...


Idag har varit en sådan där tråkig dag igen, bara jobb och plugg. Slutar 23 idag och det är bara att åka hem och lägga sig för att kliva upp kvart över sex i morgon. Snart är det dags för kvällsmat.