onsdag 26 mars 2008

Mina föräldrars hund Ante gick bort inatt

Sedan några år tillbaka har mamma och pappa haft en Irländsk varghund som hetat Ante. Den grå hästen brukade vara det vanligaste smeknamnet. Med 90 i mankhöjd och 80 kilo så gjorde det ont att till och med bli trampad på tårna. Hans smått klumpiga sätt att röra sig i lite trängre utrymme var mer än charmigt. När han ville gossa så stack han alltid in huvet mellan bena och ville att man skulle klia honom. Var man inte beredd på det så fick man oftast ta ett eller två steg tillbaka bara för att man inte va beredd på att det skulle komma en ångvält in i en.

Ante blev dålig märkte mamma för att han varken åt eller drack. Han tappade massor av vätska och gick ner 5 kilo på mindre än en vecka. Igår så började hjärtat att slå väldigt fort och mamma åkte in med honom till veterinären. De bestämde sig för att röntga honom. Vanligtvis så brukar det räcka med en plåt men för Ante blev det fyra stycken. Är man två meter när man ligger ner så blir det lite annat. Lite senare på kvällen ringde veterinären och berättade att de måste öppna honom akut annars skulle han dö, det är inte ens säkert att han överlever även om vi öppnar honom sa de.

Det visade sig att han hade fått tarmvred. Olyckligt nog på tjocktarmen. Den är så pass kort att man inte kan ta bort en bit utav den. Hade det varit tunntarmen så hade det förmodligen gått bra. Beslutet blev att avliva Ante och det är så klart en sorg för oss alla i familjen och det är inte utan att tårar kryper fram i mina ögon.

Mest synd är det om min mamma som inte jobbar längre utan spenderar sina dagar hemma ute på landet. Ante har för henne varit en livskamrat eftersom det har varit de två hela tiden. Dessa bilder är tillägnade min kära mor.

Ante blev 6 år.


style="cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px;" src="http://imac.stafvel.se/ante/2.jpg" border="0" alt="" />
Vet inte varför denna bilden inte vill, html-koden är korrekt enligt de andra bilderna. Klicka på länken för att se bilden.